detfarliga

Ingen skugga bara hetta,

solens folk så oberörda jag [...]


Vattnet skitigt, ljummet.

Kramar en sten i handen
försöker tänka bort

hettan.




Havet.

Jag går ner dit.


Kommersen språket jag inte förstår blickarna åt mitt håll sneda leenden

rosten vinden saltet jag tänker

måste imorgon.


Imorgon blir det.